Nu gällande lagar
Nu gällande upphandlingslagar
Upphandlingsmyndighetens Vägledning för leverantörer: https://bit.ly/2Vv7f6V
Andra lagar av betydelse
Andra viktiga lagar som påverkar hur de offentliga affärerna görs:
2 kap. tryckfrihetsförordningen (1945:105) innehåller bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet (offentlighetsprincipen).
31 kap. 16 och 17 §§ offentlighets- och sekretesslag (2009:400) innehåller bestämmelser om sekretess för affärshemligheter.
Dessa lagar reglerar vad som är allmän handling i ett upphandlingsärende och hur du kan begära ut information. Här beskrivs också vad som kan sekretessbeläggas i ett anbud och hur bedömning av dessa yrkanden görs av upphandlande myndigheter.
Om ditt anbud innehåller affärskritisk information, kan du underlätta för den upphandlande myndigheten att göra sekretessprövning genom att du i anbudet anger vilka uppgifter som bör beläggas med sekretess tillsammans med en motivering. Den upphandlande myndigheten gör dock en egen sekretessprövning inför varje begäran om utlämnande av en allmän handling.
Grundläggande principer
Upphandlingslagstiftningen vilar på fem grundläggande EU-gemenskapsrättsliga principer för offentliga inköp:
Principen om icke-diskriminering: Det är förbjudet att direkt eller indirekt diskriminera leverantörer på grund av nationalitet eller verksamhetsort. Alla leverantörer ska ha samma möjlighet att leverera.
Principen om likabehandling: Alla leverantörer ska behandlas lika och få samma förutsättningar. Information är ett bra exempel. Alla ska få samma information, så att inte någon av leverantörerna får ett bättre läge än de andra.
Proportionalitetsprincipen: Kraven som ställs i upphandlingen ska ha ett naturligt samband till och vara i rimlig proportion med det som upphandlas.
Principen om öppenhet: Allt kring upphandlingen ska vara transparent, öppet och förutsägbart. Till exempel ska utvärderingsmodellen vara så tydlig att du kan räkna dig fram till hur ditt anbud kommer att värderas.
Principen om ömsesidigt erkännande: Intyg och certifikat som har utfärdats av en EU/EES-medlemsstats behöriga myndigheter ska accepteras också i övriga EU/EES-länder.
